torsdag

12-02-02


In a moment everything can change .

Inatt drömde jag en sjuk dröm, förmodligen beroende på allt som händer i Varberg.
Alltid när jag drömt drömmar som dessa har jag vaknat men inatt fortsatte jag drömma,
att dö och se alla människor jag lämnat kvar. När jag vaknade började jag tänka efter, 
hur många gånger jag faktiskt har gått ifrån en nära vän eller familjemedlem arg, sur 
eller efter ett bråk. All kärlek, glädje och värme ni ger mig är obeskrivlig.

Alla fina minnen jag har med nya, gamla, nuvarande, förlorade vänner, tanken av allt 
får mig att få ett leende på läpparna. All kärlek ni har gett mig, muntrat upp mig, stått
ut med mina kärleksproblem, tröstat mig när jag gråtit över allt från något onödigt 
som ett litet skrapsår till något allvarligare, fått mig att skratta tills jag har kramper i 
magen, gett mig råd, era kramar gör att all smärta försvinner, att veta att jag har
er där i vått och torrt, att ni alltid är på vid min sida med en hand på min axel
även om ni inte alltid håller med mig. Ni har alltid funnit där när jag som mest
har behövt er. Till alla fina människor som jag har träffat under mina 20 år,
 tvivla aldrig på min kärlek till er, för utan er, vore jag ingenting



Inga kommentarer: